lördag, 25 oktober 2014
UNRIC logo - Svenska

FN på ditt språk

Färska idéer inför den nya utvecklingsagendan

water - newsletter

Debatten om utvecklingssamarbetets framtid har tagit fart i de nordiska länderna då vi närmar oss år 2015 och deadline för den nuvarande utvecklingsagendan: de så kallade millenniemålen (Millennium Development Goals, MDG's).
Under FN:s generalförsamlings 68:e möte diskuterades post-2015 utvecklingsagendan under generaldebatten. Bland nordiska ledare fanns tydlig konsensus om behovet för en "grönare" agenda med betoning på hållbarhet.

"En grön ekonomi är inte en lyx, utan en förutsättning för minskad fattigdom och hållbarhet. Kort sagt måste den nya agendan vara ännu djärvare och ambitiös än sin föregångare", sade finska utrikesministern Erkki Tuomioja inför generalförsamlingen.
De nordiska länderna har en stark gemensam röst i världen gällande utveckling. Tre av länderna, Danmark, Norge och Sverige, finns bland världens enda fem länder som uppnått FN:s mål för 0,7 % av BNP för utvecklingssamarbete. Finland och Island har realistiska planer för att uppnå målet de med, något vi diskuterar i en av våra artiklar i månadens nyhetsbrev.

Men då diskussionerna startar finns även tecken på att den generellt positiva nordiska attityden gentemot utvecklingsbistånd börjar bli mer nyanserad än förr. Vad som står klart är att de nordiska länderna inte längre har identiska positioner. De har alla påverkats av den globala ekonomiska krisen, budget för utveckling har skurits ned med 6 % sedan 2011 och de har alla haft en varierande respons inför utmaningarna:

  • I Danmark har den socialdemokratiska regeringen hållit fast vid att gradvis nå målet för 1 % av BNP spenderat på utvecklingssamarbete
  • I Sverige, däremot, har den totala kontributionen hållits på samma nivå (1 %), men nu ingår även nya områden som kostnaden för asylsökanden inom Sverige. De svenska myndigheterna uppgav nyligen att de ämnar utföra preliminära utvärderingar av sitt multilaterala utvecklingsbistånd efter att anklagelser om missbruk av bistånd uppdagats i tidningen Svenska Dagbladet.
  • I Norge förväntade man sig nedskärningar i utvecklingsbudgeten efter att ingen minister utnämnts för portfolion i den nyformade högerregeringen. Emellertid fanns det få tecken på nedskärningar i det senaste budgetförslaget.
  • I Finland har regeringspolitiken strävat till att upprätthålla utvecklingsbiståndet för 2014 på samma nivå som år 2012. Däremot har den nyligen utnämnda utvecklingsministern Pekka Haavisto (de Gröna) påpekat att han förespråkar en förhöjning av biståndet till 0,7 % av BNP innan 2015 (0,6 % av BNP år 2013).
  • På Island har man gjort flera drastiska nedskärningar på utvecklingsbudgeten och en specialutsedd kommitté har uppmanat till ytterligare åtstramningar.


Utöver de individuella bidragen hör tre av de nordiska länderna även till EU, som driver en gemensam utvecklingspolitik. Dess mål är att utrota fattigdomen på ett hållbart sätt och bidra till FN:s millenniemål. http://www.government.se/sb/d/3102/a/86621
I Danmark har det även förts en livlig debatt gällande utvecklingsbiståndet, men oftast har den inte kretsat kring regeringen utan snarare det största oppositionspartiet. Ledaren för Venstre, tidigare statsministern Lars Lökke Rasmussen, anklagades för att ha spenderat biståndspengar för lyxresor under sin tid som ledare för Global Green Growth Institute.

Det råder emellertid konsensus bland de största danska politiska partierna om att 0,7 % av BNP bör upprätthållas. Venstre vill bibehålla den nuvarande nivån medan regeringens mål är att öka på procenten gradvis.
Camilla Brückner, chef på nordiska avdelningen för FN:s utvecklingsprogram UNDP, påpekar att forskning utförd av såväl UNU-Wider som oberoende instanser, har påvisat att utvecklingsbistånd verkligen medför resultat. UNRIC har även intervjuat Camilla Brückner för månadens nyhetsbrev.

"Utvecklingsbiståndet har varit en katalysator för framgång i många länder – det är också det vi vill framföra med vår kampanj "Världens bästa nyheter".

Bästa nyheter –rörelsen, en koalition av FN-program, danska utvecklingsorganisationen DANIDA, danska idéella organisationer samt över 90 oberoende företagspartners, har sedan 2010 bedrivit en årlig kampanj för att sprida positiva nyheter. Kampanjen har även kopierats på Island och i Sverige.

"Målet för initiativet är att informera allmänheten om det faktum att millenniemålen varit en succé. Utvecklingsländerna gör enorma framsteg, och om vi så vill, kan vi gripa tillfället i akt och utrota fattigdomen", säger Thomas Ravn Pedersen, koordinator för Världens Bästa Nyheters kampanj. Alla större partier i Danmark stöder kampanjen aktivt.

UNDP i Danmark har välkomnat denna proaktiva och positiva approach gentemot utvecklingspolitiken. Mette Fjalland, kommunikationsansvarig på UNDP:s nordiska byrå, berättade för U-landsnyt att den viktiga frågan är varför vi betalar utvecklingsbistånd och vad vi får ut av det.

"Det faktum att vi ständigt kallar det utvecklingshjälp är mycket talande. Ordet "hjälp" signalerar att det danska bidraget, för många danskar, uppfattas som välgörenhet. Det är på tiden att vi ändrar uppfattning och börjar kalla det utvecklingsinvestering, eftersom såväl Danmark som andra givarländer har ett klart intresse av att främja social, ekonomisk och miljömässigt hållbar utveckling i fattiga länder.Då man talar om utvecklingsinvesteringar istället för hjälp kan det kanske främja förståelsen för att utvecklingsbistånd är i såväl de fattigare som i de rikare ländernas intresse", säger Mette Fjalland.

Dessutom betonar hon att utvecklingsinvesteringar i själva verket är en väg ut ur den ekonomiska krisen. "Utveckling skapar förhöjd levnadsstandard, och därmed nya internationella investeringsmöjligheter för det danska näringslivet. Utveckling främjar fred och säkerhet, hållbar utveckling och mer resistenta samfund. Slutresultatet kommer oss alla till godo i en alltmer globaliserad värld."

Den 24 oktober firar vi FN-dagen! #HappyBirthdayUN

Annons
Annons
Annons