FN-familjen: vem gör vad? - Säkerhetsrådet

Säkerhetsrådet

Säkerhetsrådets uppgift är att trygga världsfreden. Medan generalförsamlingen kan diskutera vilket globalt problem som helst, ägnar sig säkerhetsrådet enbart åt frågor som rör fred och säkerhet. FN:s alla medlemsländer har åtagit sig att följa säkerhetsrådets beslut och genomföra dem.

Medlemsskap
Säkerhetsrådet har femton medlemmar. Fem av dem är ständiga medlemmar, dessa är Frankrike, Kina, Ryssland, Storbritannien och USA. De tio icke-ständiga medlemmarna väljs av generalförsamlingen för tvåårsperioder. Alla geografiska regioner som medlemsländerna är indelade i är enligt praxis representerade i rådet.

Möten
Till skillnad från generalförsamlingen håller inte säkerhetsrådet regelbundna möten. Det kan sammankallas när som helst med kort varsel. Varje land, vare sig det är medlem av FN eller inte, kan liksom generalsekreteraren uppmana säkerhetsrådet att ta upp och behandla konflikter mellan länder, eller andra hot mot freden. Medlemmarna i rådet turas om att vara ordförande en månad åt gången. Ländernas namn på engelska avgör turordningen mellan dem.

Röstning
Omröstningarna i säkerhetsrådet skiljer sig från generalförsamlingens. För att en resolution i en viktig fråga ska antas måste minst nio medlemmar i rådet rösta "ja", men om en eller flera av de ständiga medlemmarna röstar "nej" kallas det veto och resolutionen antas inte. Säkerhetsrådets fasta medlemmars makt kallas vetorätt

Vetorätt 
Fem av världens stormakter spelade en stor roll i bildandet av FN. Länderna bidrog också till att få slut på andra världskriget. De som utformade FN-stadgan tänkte sig att dessa fem stormakter – Frankrike, Kina, Ryssland (f.d. Sovjet), Storbritannien och USA – skulle fortsätta att vara viktiga i upprätthållandet av internationell fred och säkerhet. Det bästa sättet att garantera fred var att få de fem stormakterna att samarbeta genom gemensamma överenskommelser, särskilt vad gäller frågor om krig och fred. Således bestämdes det att om en av "de fem stora" avger en negativ röst i en icke-procedurfråga kan inte säkerhetsrådet anta resolutionen. Denna speciella makt som givits åt de ständiga medlemmarna kallas "vetorätt".

I procedurfrågor, som t.ex. antagande av dagordningen, inbjudan till medlemsländerna för att delta i rådets överläggningar, eller antagande av processordningen, tas beslut om nio av de femton medlemmarna i säkerhetsrådet har röstat "ja". I dessa frågor kan de ständiga medlemmarna inte utnyttja sin vetorätt.

Under senare år har många länder pekat på behovet av att reformera och utvidga säkerhetsrådet. Men ännu har ingen enighet kunnat nås om hur detta ska åstadkommas. En del medlemsstater motsätter sig förslaget att avskaffa vetorätten. Andra vill begränsa denna rätt till vissa situationer då freden är hotad. Innan några ändringar kan genomföras måste FN-stadgan revideras.

Sedan januari 1994 har en arbetsgrupp som tillsatts av generalförsamlingen behandlat förslag om utvidgning av rådet. Några länder som påpekat att rådets sammansättning bör avspegla dagens politiska och ekonomiska verklighet har föreslagit att ett land från Afrika, ett från Asien och ett tredje från Latinamerika borde bli ständiga medlemmar. Men förslaget har inte vunnit allas gillande.

Säkerhetsrådets funktioner:

• Att undersöka varje konflikt eller situation som kan leda till en internationell konflikt.
• Att presentera förfaringssätt och förlikningsvillkor för att få fram en lösning.
• Att rekommendera handlingar mot varje hot eller aggressiv handling.
• Att presentera förslag för generalförsamlingen i samband med val av generalsekreterare.

För mer information på engelska: www.un.org/Docs/sc